Frossa på godaste kanelbullarna

Bakat bullar har vi gjort länge. Doften av nybakta bullar är magisk. Saft och bullar eller kanelbulle med kall mjölk är svenska favoriter bland både barn och vuxna. Här hittar du allt om kanelbullar - recept, tips och historia.

Kanelbullar Kanelbulleboomen var på 50-talet men i dagsläget äter vi fler kanelbullar än aldrig förr. Kanelbullen har t.o.m. fått en egen dag - Kanelbullensdag - som firas den 4 oktober.

Förr var vetebullar så fint det kunde bli. Vetemjöl, kanel, smör och socker var dyrt. Då kunde man skryta med fina vetebullar - idag skryter vi med platt-tv.

Tyvärr har det gått inflation i kanelbullar med försämrad kvalitet som resultat. Jag tänker på de söndersockrade bakeoff-kanelbullar som finns på varje mack och kiosk. Förr luktade nybakta kanelbullar så gott - nu påminner lukten bara om macken på hörnan. Usch! Bakeoff-bullarna är för söta och inte vidare goda, tycker jag. Nej, passa på och gå till ett riktigt bageri där de bakar egna stora, härliga unika kanelbullar. Eller varför inte kavla upp armarna och baka egna kanelbullar. Här hittar du recept på klassiska kanelbullar samt kanelbullar med olika fyllningar.
Just kanelbullen började bakas på 1920-talet enligt Hembakningsrådet. Det var väl då efter första världskriget som både vete, smör, socker och kanel blev billigare och mer tillgängligt för allmänheten. Kanelbullen började då bakas på bagerier och kaféer samt i hemmen.

Kanelbullens ingredienser och bakning
Ingredienserna till kanelbullar är huvudsakligen vetemjöl, mjölk, jäst, socker och smör/margarin. Ofta kryddar man även degen med kardemumma. Fyllningen är såklart kanel som blandas med smör och socker. Bullarna penslas med uppvispat ägg och pärlsocker strös över. Formen är rund och kanelbullen kallas ibland för kanelsnäcka. Andra namn är vegabröd, fransk lilja, dubbelsnäcka, knutar och kanelbriocher. Många bakar kanelbullarna i veckade pappersformer när de ska jäsa och gräddas även om det ej är nödvändigt. Pappersformen förhindrar bullens deformering under jäsningen och gräddningen så att du får en högre och finare bulle.

Kanelbullens dag

Kanelbulle Kanelbullar kan bakas på olika vis. Här en handbakad kanelbulle där degen är snurrad till en bulle. Jämför med kanelsnäcka som skärs ut från en fylld degrulle likt en rulltårta och sedan bakas.

Nu finns det till och med en dag ägnad åt kanelbullen - Kanelbullens dag - som firas i Sverige den 4 oktober varje år. 1999 tyckte  Hembakningsrådet att Kanelbullen förtjänade mer uppmärksamhet - kan ju anta att de som företag som tjänar på att vi bakar och handlar på bageri också tycker att det är en bra ide. Det gör inget - kanelbullar är ju så gott. Vi svenskar har så starka känslor för kanelbullen att det rapporteras om firande av bullätande svenskar så långt bort som i Nya Zeeland, New York och hos Svenska Kyrkan världen över. 

Kanelbullens historia
"Vetebullespåret" börjar enligt Gunvor Fröberg (Fd adjunkt, Matkultur vid Göteborgs Universitet) när sockret blev billigare under slutet av 1800-talet och blev det vanligt med sirapslimpor istället för surdegsbröd. Det fina brödet med siktat vetemjöl, som man mest haft till högtider tidigare, blev då föregångaren till vetedegen i kanelbullarna. Då hade man sirap på smörgåsen som pålägg! gott till kaffet och sött till barnen. Sirapsmackan är kanske grunden för vårt behov av kanelbullar?

Förr i tiden hade de inte bilar och andra statusprylar att skryta med då var istället god och dyr mat som socker, grädde, smör och vitt mjöl det man jämförde grannar emellan. Före 50-talet så var ingredienserna till kanelbullar dyra lyxingredienser och därför njöts de mest av de som hade pengar.

På 1950-talet verkar vara den tid då kanelbullen slog igenom. Kanelbulleboomen berodde på att svenskarna blev rikare och samtidigt så fanns en generation husmödrar som hade tid att baka kanelbullar och andra bakverk till dignande kaffebord. Snäcka, giffel, vegabulle, klippta bulle, kringla och flera andra variationer kom. Varje husmor satte en ära i att göra kanelbullar. Till männens och barnens stora glädje (så bra får vi det aldrig igen ;). Bagerierna hade redan bakat kanelbullar ett tag och 1952 kunde en kanelbulle i Alingsås kosta 10 öre styck. Idag kostar de minst en tia. Recept spreds och togs med i Vår Kokbok. En kvinna berättar att hon som nygift 1952 bakade kanelbullar, något som inte förekommit i hennes uppväxthem.

På 1960-talet började många kvinnor jobba och hade mindre tid att bla baka. Tro inte att männen tog över baket - nej, nej, istället köptes färdiga och så förenklade man kanelbullebakandet. Vetebrödsdegen kavlades ut, fyllningen ströks på, sedan rullades den ihop till en "rulltårta" och skars i bitar. Snabbt och effektivt så hade man kanelsnäckor.

Kanelens historia och lite fakta
Kanel har en fascinerande historia och var en gång värd sin vikt i guld. Det var en av Europas tidigaste kryddor från orienten. Kanelen har varit känd i Egypten och Kina sedan 5000 år (alltså så länge man har en känd historia). Det var i Asien för 1500 år sedan som barken från kanelträden började användas som medicin och parfym men också i mat. Kanel var mycket exklusiv och dyr förr och bara kungliga hade råd med den, med ökad sjöfart så blev den billigare och vanliga (rika) svenskar kunde få tag på den sedan 1600-talet. Idag importerar vi 375 ton kanel varje år. Det låter kanske mycket men är bara 49 gram per person.      
Kanelträdet är ett stort träd, 10-15 meter högt och med bred stamm på 45-50 centimeter. Det är barken som vi kallar kanel. Kanelbarken skördas vår och höst. Sedan torkas den för att säljas hel eller malen. Idag odlas kanel på Sri Lanka, i Indien, Burma, Vietnam och Kina.

Kanel Bullar på kanelen.  

Handeln med kanel, eller cassia som den också kallades då, blomstrade på 300-talet i Asien och främst var det kanel från ön Ceylon (nuvarande Sri Lanka) där kanelträden växte vilda på bergssluttningarna. Invånarna lär ha hittat på historier om hur svår kanelen var att få tag på för att kunna hålla sina höga priser när kryddorna fraktades över världen längs med bla sidenvägen på arabiska karavaner. Det var en hemlighet var kanelträden växte. 

Det dröjde till 1498 innan Vasco da Gama rundade Godahoppsudden och nådde Calicut där han upptäckte massor med spännande kryddor och hur de odlades. Sex år senare nådde portugiserna Ceylon, där kanelen växte vilt - det var som att gräva guld med en skyffel. Farliga sjöresor och bråk om öarnas kanel ledde snart till att holländare, fransmän och engelsmän också stod som herrar på täppan. Snart började holländarna odla kanel på Java och konkurrerade ut Ceylon.

Idag hör man ännu talas om Ceylonkanel som en av de finaste kanelsorterna. Den har en elegant och återhållsam kanelarom som uppskattas av kockar och konditorer som gör desserter. Den vanliga vi har odlas på Sumatra i Indonesien, den har en kraftig arom och tål värme så den är perfekt att baka med. Men det finns över 50 arter i släktet som smakar mer eller mindre kanel och har lite skiftande arom. De vanligaste i mat är Ceylonkanel, indonesisk, vietnamesisk (har pepparton) och kinesisk kanel.

Ordet kanel tros komma från hebreiskans ord för kanel, cinnamôn, men beteckningar som Zeylonicum och cassia har länge förekommit. Latinets ord är cinnamomum (bark från kanelträd), och härifrån kommer engelskans cinnamon.

Kanelbullar Klassiska kanelbullar är farligt goda nybakta. Gärna med ett glas mjölk. Med grundrecept till vetedeg kan du baka många varianter som skäckor, knutar, gifflar, längder med mera. Kanelbullerecept:

Kanelbullar eller kanelsnäckor cirka 20 bullar
Klassiska kanelbullar eller kanelsnäckor med mjölk. En god variant är med mandelmassa om du mot förmodan skulle tröttna på kanelsmaken.

Mandelbullar
Bullar med mandelfyllning. Ersätt kanelsmöret med en blandning av 50 gram mandelmassa mosat med lika mycket smör.

Äppelbullar
En variant av kanelbullar med fyllning av äppelmos.

Vaniljbullar
Bullar fyllda med vaniljkräm.

Vaniljbullar med vaniljsocker

Pizzabullar
Obs detta är inga söta bullar utan bullar med pizzafyllning som ost, tomat och pepperonikorv mm. Goda till fika eller picknick istället för vanlig macka. 

Grundrecept till vetedeg:
Passar till bullar vetebröd till kanelbullar, släta vetebullar, kringlor, snäckor, knutar, gifflar och kransar
50 bullar, snäckor, 2 stora kransar,  4 längder
INGREDIENSER TILL VETEDEGEN:
150 gram smör eller margarin (1,5 dl flytande margarin), rumsvarmt smör
50 gram färsk jäst eller ett pkt torkad jäst
5 dl mjölk
1 tsk salt
1 dl socker eller baksirap
15 dl vetemjöl eller vetemjölspecial
1 tsk stött kardemumma (valfritt)
PENSLING: 1 uppvispat ägg eller lite mjölk
GARNERING: 0,5 dl hackade nötter som flagad mandel, hasselnötter, pistage
0,5 dl pärlsocker
FYLLNING TILL BULLAR: 100 gram rumsvarmt smör eller margarin
ca 0,7 dl socker
1 msk kanel (KANELBULLAR)
2 tsk vaniljsocker (VANILJBULLAR)
150 gram riven mandelmassa (MANDELMASSBULLAR)
FYLLDA GIFFLAR, LÄNGDER ELLER KRANSAR: 150 gram (ca 2 dl) riven mandelmassa eller:
2 dl äppelmos eller annan sylt

Gör så här:
1. Värm mjölken i en kastrull till 37 grader, fingervarmt.
2. Blanda jäst och degvätska: 
MED FÄRSK JÄST: Smula ner jästen i en stor bakbunke och ta någon dl av degvätskan (obs degvätskan får ej vara varmare än fingervarm ca 40 grader för då dör jästen). Bland ut jästen i vätskan först med någon msk av sockret tills jästen löst sig. När jästen löst sig tillsätter du resten av den fingervarma degvätskan och rör runt.
MED TORRJÄST: Blanda först torrjästen med mjölet (spara 2 dl till utbak) i en bunke.
3. Blanda alla ingredienser: smör, degvätskan, socker, mjöl (spara 2 dl till utbak) och salt till en deg. Stöt kardemumma i en mortel och tillsätt det om du gillar kardemumma.
Arbeta ihop vetedegen så att den nästan släpper från kanterna på bunken, ca 10 minuter, gärna i degblandare. Degen ska vara fast men ännu lite kladdig. Tillsätt ev. någon mer dl mjöl. 4. Jäs bulldegen under bakduk eller plastfilm i 30 minuter.
5. Sätt på ugnen på 225 grader.

Dags att välja vad du ska baka:
SLÄTA BULLAR TILL EX. SEMLOR ELLER KRINGLOR: Lägg upp degen på ett mjölat bakbord. Dela degen i två delar. Rulla till långa längder och skär varje längd i ca 24 bitar (lika stora helst såklart). Rulla varje bit genom att kupa den i handen och trycka lätt mot bakbordet och rotera så blir det en fin rund slät bulle. Eller rulla varje degbit till en liten längd som du viker som en kringla. Lägg de släta bullarna eller kringlorna på en bakplåt och låt jäsa övertäckta nästan till dubbelstorlek ca 30 minuter. Pensla bullarna eller kringlorna och baka dem i 8 minuter tills de fått fin färg. Bullarna eller kringlorna kan penslas med smält smör och doppas i pärlsocker när du tagit ut dem. Om de inte ska vara till semlor förstås.Låt svalna på galler under handduk.

FLÄTOR eller LÄNGDER: Dela degen i 3 eller fyra delar. Fläta ihop dem löst och lägg på bakplåt att jäsa till nästan dubbelstorlek i ca 25 minuter. Pensla dem och grädda i ca 15 minuter tills de fått fin färg. Låt svalna på galler under handduk.

FYLLDA BULLAR, KANELBULLAR, SNÄCKOR, VEGABRÖD: Dela den jästa vetedegen i två delar och kavla ut varje deg till en rund rektangen på mjölat bakbord, ca 25 cm högt och en halv meter brett.
Fördela fyllningen ex. smöret på varsin halva och bred ut det.

Till KANELBULLAR strör du över socker och kanel.

Till VANILJBULLAR blandar du socker och vaniljsocker först och sedan strör du över det.

Till BULLAR MED MANDELMASSA strör du över riven mandelmassa.

6. Rulla ihop likt en rulltårta från botten och upp. Skär ut 24 bitar ur varje rulle. Ställ bullarna, snäckorna (de fyllda bullarna, kanelbullarna osv) med snittytan uppåt på smorda plåtar eller på bakplåtspapper. Du kan också ställa dem i bullformar av papper och sedan på plåt. Låt jäsa under bakduk i ca 30 minuter till nästan dubbel storlek. Pensla bullarna och strö ev. över pärlsocker och hackad nötter som mandel eller hasselnötter. Grädda bullarna på 200 grader i ca 8 minuter tills de fått fin färg. Ta ut bullarna och låt svalna på galler under kökshandduk.

KNUTAR: här fyller du bara övre halva degrektangeln med fyllning och viker sedan upp kanten över fyllningen nerifrån. Skär sedan 2 cm breda längder längs med och snurra dem till lösa knutar som du lägger i bullpapper. Jäs och baka som ovan.

GIFFLAR: Dela degen i fem delar och kavla ut varje på mjölat bakbord till en rund kaka. Skär kakan i åtta "tårtbitar" delar. Lägg en klick fyllning ca 2 msk på varje del där den är som tjockast. Rulla ihop delarna från den tjockaste delen till gifflar.
Jäs gifflarna under bakduk i 30 minuter till nästan dubbel storlek, pensla med ägg och grädda på smord plåt eller bakplåtspapper i 8 minuter på 225 grader. Låt gifflarna svalna på galler under bakduk.

FYLLDA LÄNGDER ELLER KRANSAR: Dela degen i 2 delar på mjölat bakbord. Kavla ut till två rektanglar, ca 25 cm hög och en halvmeter bred. Bred på önskad fyllning som smör, socker, kanel eller riven mandelmassa. Rulla ihop likt en rulltårta, vänd ihop ändarna till en krans eller dela dem på mitten till två längder. Du får alltså 2 kransar totalt eller 4 längder. Klipp sedan med en sax nästan snett ner i degen nästan ner till botten så att det blir små "blad" av deg. Fördela "klippen" snett över hela kransen eller längderna (tänk på hur en krans ser ut hos bagarn). Lägg på smord plåt eller bakplåtspapper och jäs i 25 minuter till nästan dubbel storlek. Pensla med ägg och strö ev. över pärlsocker och hackade nötter. Grädda i 20 minuter på 200 grader tills vetekransarna eller vetelängderna har fått fin färg. Ta ut och låt svalna på galler under kökshandduk.

BUTTERKAKA är flera bullar ihopträngda i en form - sedan kan man plocka isär dem när de är bakta. Perfekt om du bakar mycket. Det kan vara en rund form ca 25 cm i diameter eller så kan du ta en långpanna (perfekt om du bakar mycket och till många). Smörj formen med smör. Gör snäckor som ovan (typ vanliga kanelbullar) fram tills de ska jäsa en andra gång - då packar du istället ihop alla i en smord form eller långpanna. Jäs under bakduk i 15 minuter till nästan dubbel storlek. Pensla med ägg och strö över strösocker samt ev. hackade nötter som mandel, pistage eller hasselnötter. Grädda i 20 minuter på 200 grader tills butterkakan fått fin färg. Stjälp upp butterkakan och låt svalna på galler under bakduk. Sedan är det bara att bryta isär och njuta. 

Fler recept på bullar, kakor och bakverk >

Klassiska semlor och nya varianter

Fira Fettisdagen - tisdag den 28 januari - med klassiska semlor fyllda med nyvispad grädde och massor med mandelmassa. Här hittar du de klassiska recepten såväl som modernare tolkningar och varianter med mindre fett, utan laktos med mera. 

Läs mer

Våffeldagen den 25 mars

Dags att äta våfflor tills man spricker igen :) Här hittar du våffelsmet med och utan ägg, frasiga och smöriga och andra varianter. Bästa våffellaggen och tips på hur du gräddar våfflor. 

Läs mer